Jag tänkte berätta om ett minne från min avlägsna förflutna, den här gången för att förklara hur jag förlorade min oskuld – min homosexuella oskuld alltså, och detta är vad som hände. Det förklarar också varför jag inte är den man jag började livet som; att min värld har gjort en total vändning! Jag kommer inte bara att beskriva de sexiga delarna – för att förstå allt måste jag också ge bakgrunden, så jag är rädd att jag kommer att prata på ett tag… Förresten, för er som är oroliga att jag är på väg att berätta en historia om minderåriga bara för att många förlorar sin oskuld i tidig ålder, allt detta hände när jag var i mitten av 30-årsåldern under 1990-talet – jag var väldigt sen in i den homosexuella sidan av livet! Idén om homosexuellt sex var inget jag växte upp med och faktiskt, precis som många unga människor på den tiden, kunde jag bara känna förakt för dem med en homosexuell läggning. Men senare i livet kände jag en önskan att upptäcka vad som hände på andra sidan staketet så att säga och jag ändrade snart mina åsikter. Hur som helst, här går jag… Jag har aldrig varit en som haft massor av vänner men undantagsvis fanns det en riktigt god vän i skolan vars sällskap jag minns tydligt. Han hette Robert (även om han svarade på Rob) och han och jag levde verkligen tvillingliv. Vi var båda i samma ålder inom ungefär en månad; vi bodde båda i samma by; vi gick på samma skola; var uppenbarligen också i samma årskurs och vi följde liknande kurser på högskolan så vi förblev tillsammans genom hela vår utbildning. Vi var riktigt goda vänner som byggde upp ett starkt band av vänskap och skoj. På något sätt, trots många busiga stunder, lyckades vi lämna vår utbildning bakom oss med tillräckliga kvalifikationer för att få säkra jobb och det var först då vi skildes åt eftersom hans arbete tog honom till en annan stad medan jag stannade kvar. Som unga skolpojkar hittade vi på alla möjliga upptåg – saker som dagens barn aldrig får chansen att prova på men som på den tiden ansågs vara bara normalt barnsligt skoj. Saker som att knacka på dörrar och springa iväg och ta bort mjölkflaskor från trappor, dricka innehållet och sedan sätta tillbaka den tomma flaskan var bara ett par av de bus vi gjorde. Det är saker som bara att skriva om dem tar mig tillbaka så smidigt – tillbaka till min barndom i Sverige på 1970-talet. Självklart var vi pojkar inte mycket bättre uppförda i skolan, kan jag tillägga, med att knyta ihop flickors flätor eller skosnören och rita grova bilder på skolans väggar och svarta tavlor. Åh, det fanns vagt sexiga saker som att knäppa upp flickors bh-band med en snabb vridning av fingrarna och sedan agera oskyldigt eller springa iväg skrattande eller se vem som kunde kissa längst eller försöka kissa våra namn i snön, sida vid sida, men det var ungefär allt. Vi gjorde inget sexuellt tillsammans – inte en sak egentligen – vi var bara för upptagna med att ha roligt för en sådan trivialitet som sex, och bollspel och vattensporter hade definitivt inga alternativa betydelser på den tiden. Individuellt dock, verkade min sexuella energi enorm och vid 18 års ålder runkade jag minst tre gånger varje dag och oftare när jag hade tid. Mina föräldrar arbetade båda på den tiden så, förutom den första runken på morgonen, kanske en i skoltoaletten och en annan innan jag gick och lade mig, brukade jag ofta använda de flera timmarna mellan att jag kom hem från skolan och mina föräldrar kom hem genom att klä av mig och runka till olika scenarier. Mina favoritfantasier var att jag gjorde det i hemlighet på skolbussen; eller gömde mig tyst från någon; eller, med en helt annan scen, att jag gjorde det på scen eller bara offentligt någonstans. Jag inkluderade dock aldrig någon annan karaktär i mina runkfantasier, varken manlig eller kvinnlig… Rob och jag var vältränade och friska killar och det fanns alltid en viss rivalitet mellan oss att prestera bäst – till exempel, jag var bra på cricket medan han var en mästare på tennis men i andra sporter som simning och friidrott var vi mycket jämnt matchade. Båda kunde vi simma snabbt och kraftfullt och kunde både springa och hoppa exceptionellt, våra tider för sådana händelser var inom små fraktioner av varandra men trots vår konkurrensinstinkt blev vår rivalitet aldrig elak – den som blev slagen gratulerade vinnaren varmt och villigt, med vetskapen att nästa gång skulle rollerna förmodligen vara ombytta. Självklart bytte vi om, duschade och torkade oss tillsammans men ämnet sex kom aldrig ens vagt upp, om inte möjligen i förbifarten, om den andre dejtade den kvällen. Åh ja, vi hade båda flickvänner men ingen av oss slog sig riktigt till ro med en tjej – kanske ett tidigt tecken på att vi båda föredrog manligt sällskap. Och sedan, när vi började växa in i vuxenlivet utforskade vi ämnet sex lite försiktigt – jämförde våra kroppar med de runt omkring oss när vi bytte om i skolan och kanske från att kasta en blick ner för att kolla på den andres penis när vi kissade i rännan tillsammans – sedan snabbt leende tillsammans självmedvetet men vi var inte riktigt intresserade av sådana saker. Hur som helst, på den tiden var homosexuellt sex, eller ’homosexualitet’ – ett ord som de i höga positioner tycktes älska att använda eftersom det inte fanns någon som helst tvetydighet i dess betydelse – inte bara ogillat utan aktivt och lagligt förtryckt så några sådana idéer var egentligen uteslutna. På 1970-talet dock, nämndes homosexuellt sex mer fritt men det var fortfarande inte direkt lämpligt för mainstream-prat.
Efter att vår utbildning var klar hittade både Rob och jag snart jobb, men vi höll kontakten. Sedan förstörde Rob saker genom att byta jobb igen och flytta till en närliggande stad. På något sätt bröt det vår närhet och därefter gick Rob och jag skilda vägar och lämnade alla våra minnen i torra dammiga hörn av våra sinnen… Det var slutet på den fasen av våra liv så vi var väl och verkligen förbi ’samtyckets ålder’ och oskuld innan något riktigt hände… När jag växte upp njöt jag av förmånerna av så många tjejer som jag kunde locka – sedan på något sätt gifte jag mig och skilde mig och gifte om mig – och skilde mig igen. Det var inte så att jag inte kunde vara en bra make; det var bara att efter ett tag började jag tappa intresset för min kvinna och längtade efter friheten i singellivet igen – längtade efter något annorlunda kanske. En kvinna hemma, hur sexig och önskvärd hon än var, verkade hindra min njutning snarare än förbättra den och idén att vara fast med en kvinna för hela mitt liv förvandlades snart från en njutning till en idé från helvetet själv. Vid 35 års ålder var jag därför fri igen och lyckligtvis, utan några barn att oroa mig för, hade uppbrottet av relationerna varit relativt harmlösa saker. Det var också strax efter min andra skilsmässa som min far dog plötsligt och som ett resultat bestämde min mor att hon inte behövde det stora huset helt ensam så hon sålde det och köpte sig en trevlig liten bungalow några mil utanför stadens ytterkant. Bungalowen var långt ifrån idealisk som en plats att ta med flickvänner till, så jag hyrde en trång liten lägenhet nära mitt arbete som var bättre än ingenting men innan länge bestämde mamma att med bara henne och hennes katter hade hon helt enkelt för mycket i banken så hon gav mig tillräckligt för att faktiskt köpa mig ett hem och lite självständighet. Jag betalade för en mycket lång hyra på en fin studio lägenhet som jag sedan utrustade med alla tillbehör som en ungkarl behövde – en stor TV och en av de nya spelkonsolerna, några fantastiska möbler; en liten träningszon och en bekväm king size-säng, allt bättre för att koppla av i fred och lämpligt utrustad för att underhålla mina olika kvinnliga vänner. Mitt liv verkade ta en vändning till det bättre nu och innan länge blev jag välkänd för min rad av vackra flickvänner – variation verkade vara svaret på mitt relationsproblem. Förresten, jag såg ganska bra ut också. Jag var lite över sex fot lång med en fint tonad kropp och en bra fast kuk att matcha och jag kunde dra tjejer så lätt! Livet var bra, så länge jag kunde fortsätta hitta nya sängkamrater. Vid det här laget var det några år in på 1990-talet och ett helt decennium och mer sedan jag senast sett Rob och ärligt talat hade jag mer eller mindre glömt bort honom. Men sedan var jag i stan en dag och såg vad som verkade vara ett bekant ansikte komma mot mig. Jag hade några dagar ledigt från jobbet – sparad semestertid som behövde användas – så jag hade gått in till stan för att köpa nya kläder och klippa mig men nu stannade jag tvärt när mitt sinne bearbetade hans ansiktsdrag. Självklart var det han; jag var säker på att det var Rob… Jag stod stilla, darrande med en värme som jag verkade ha förlorat tills nu och väntade tills han var nästan i nivå med mig och sedan, steg in i hans väg och talade upp. ”Hej Rob, det är du, eller hur? Kommer du ihåg mig?” sa jag, mitt hjärta slog entusiastiskt, ”Det är Chris.” ”Wow – hej, vad i helvete?” svarade han tillbaka när han slutade gå abrupt, sedan formades ett stort leende och hans ögon lyste upp. ”Fan, det är – det är du!” svarade han och några ögonblick senare var vi i en björnkram, klappade varandra på ryggen med glad övergivenhet, med ord av lycka som tumlade ur oss. ”Vad i all världen gör du här Rob?” frågade jag otroligt efter att vi hade flyttat isär, min hand fortfarande hållande hans arm, ”Var i helvete har du varit alla dessa år?” ”Bara tjänat mitt levebröd Chris,” medgav han, ”Jag bytte jobb nyligen och jag har precis flyttat tillbaka hit, så det är därför jag är tillbaka i stan. Vad med dig?” ”Fortfarande samma gamla jag!” erkände jag glatt, lät mina ögon rulla, ”Fortfarande jobbar på samma ställe, fortfarande överlever – till och med njuter ibland!” ”Tid för en kopp kaffe eller något?” frågade han när vi skrattade tillsammans och jag nickade snabbt. ”Ja, självklart, gärna, har så mycket att ta igen, eller hur?” sa jag när vi gick mot det lokala kaféet, ”Älskar att höra vad du har haft för dig.” Jag visste att jag var glad att se honom igen men det var när vi promenerade mot kaféet som jag insåg att jag inte bara var glad att se honom utan att min kuk var inte lite upphetsad – oväntat upphetsad gissade jag av de känslomässiga hälsningarna och omfamningen. Jag kunde känna dess växande närvaro när den tryckte mot mina underkläder och byxor och en liten stund kände jag mig helt generad över att visa sådana tecken på upphetsning över en kille. Lyckligtvis för mig och innan jag kunde börja oroa mig för det, skingrade vårt prat och vår ankomst till kaféet alla sexuella undertoner. Vi satte oss vid ett bord utanför kaféet, våra kaffemuggar ångande bredvid oss medan vi pratade. Snart hade Rob fått reda på mina äktenskapskatastrofer och nästan lika snart erkände han också att han var skild. ”Så vad är det med oss?” frågade jag när han avslöjat sin status, ”Jag vet…
Jag tycker verkligen om en bra kvinna.” ”Ja, jag också,” svarade han, ”Jag blir bara uttråkad snabbt tror jag – du vet, uttråkad av hur de är – hur de håller på.” Han pausade som om han samlade mod för att fortsätta och talade sedan igen. ”Faktiskt Chris,” tillade han tyst, ”Ibland får jag känslan att jag håller på att tröttna på dem helt.” Hans kommentar fick mina ögonbryn att höjas, men jag dolde min förvåning med ett leende. ”Nej, det finns inget bättre!” skrattade jag med en lättsam kommentar, ”Hur som helst, vad har hänt annars?” Han hade precis lyckats köpa sig ett litet hus ute i förorterna, tack vare sina föräldrars generositet på samma sätt som jag, och var upptagen med att ordna småsaker i stan idag och när han var klar med sina ärenden var han nu på väg hem. Eftersom vi båda hade flyttat in i våra 30-årsåldern hade vi åldrats, men även om det var över tio år sedan vi senast såg varandra var våra drag fortfarande mycket desamma som de alltid hade varit. Han var fortfarande vältränad och smal med kort blont hår, hans ansikte nu något mer fårat än tidigare och när han tittade på mig nämnde han att jag också hade några rynkor nu och visade några fläckar som förvärvats från år av liv. Hans blå ögon lyste fortfarande glatt och hans leende, som alltid hade varit något jag uppskattade, verkade fortfarande få hela världen att komma till liv. Mitt eget hår var mörkare än hans och lite längre, men vi var båda renrakade och tillsammans såg vi bra ut. ”Vi håller oss bra, eller hur?” frågade han och jag höll med med en nick. ”Definitivt. Jag använder mina egna träningsredskap nästan varje dag,” sa jag, ”Kan inte hålla jämna steg med ungdomarna lika lätt nu men jag tränar fortfarande hårt – jag gör det hemma nu.” ”Hah, du har din egen träningsstation – det har jag också,” sa Rob, ”Samma tider som du också – lustigt hur vi fortfarande gör ungefär samma sak.” ”Men du jagar fortfarande tjejer, eller hur?” frågade jag, ”Har fortfarande den gamla sexdriften?” Han skrattade hjärtligt, sedan drog han ett sorgset ansikte medan han skakade sin hand upp och ner i en otvetydig gest för att visa onani. ”Som jag sa, jag verkar ha tröttnat på dem nyligen så det blir en hel del av ’det’ nuförtiden,” sa han, ”Inte lika framgångsrik med tjejerna som jag brukade vara dock.” ”Vet vad du menar; det är inte lika lätt som det var,” svarade jag, ”Jag lyckas dock fortfarande hitta dem – jag är inte ofta utan lite sällskap.” ”Lyckans ost!” sa han och skrattade igen, ”Det kan ha varit min teknik men min gamla stad verkade helt död – kanske är det därför jag tror att jag håller på att tröttna på dem och det är en annan bra anledning till varför jag är glad att vara tillbaka här.” Vi pausade i vårt reminiscerande medan vi drack vårt kaffe innan Rob talade igen. ”Hej, låt mig få ditt telefonnummer Chris,” sa han, ”Vill inte förlora din vänskap den här gången.” Vi bytte nummer och e-postadresser också och sedan, när vårt kaffe var slut, reste vi oss och stod inför varandra. På ett ögonblick kramade vi varandra igen precis som förut, verkligen kramade varandra hårt när vi firade vårt möte, sedan steg vi isär, min kuk bultade igen. ”Jag ringer dig,” sa vi båda – sedan skrattade vi åt hur ivriga vi båda lät. ”Är du upptagen på lördag?” frågade jag och efter en snabb paus för att tänka skakade Rob på huvudet. ”Nej, allt är lugnt, varför?” sa han. ”Kom över på eftermiddagen eller kvällen,” föreslog jag, ”Jag är inte dålig på att laga mat och jag är säker på att vi kommer att hitta mycket att prata om.” ”Bra idé; låt oss göra det på kvällen då – säg klockan sex,” svarade Rob och tittade sedan på sin klocka, ”Skicka mig din adress – jag ska se till att hitta den.” ”Ja, det är bra,” höll jag snabbt med, ”Mitt ställe är lätt att hitta – tryck bara på summern när du kommer dit så släpper jag in dig.” ”Briljant!” sa han glatt, och tillade sedan, ”Oj, bättre att jag går vidare – lovade att besöka mina föräldrar; kan inte svika dem.” ”Okej, bra, verkligen kul att hitta dig igen,” sa jag glatt, ”Kommer du ihåg när vi… ah, förlåt – alla de där minnena kommer tillbaka!” ”Ja, senare,” sa Rob och pekade på sin klocka, ”Samma slags tankar har korsat mitt sinne också – jag skulle älska att minnas men jag håller på att få slut på tid.” Vi skrattade igen innan vi gav varandra high fives och skildes åt med en sista vinkning. Hemma slog jag mig ner med en burk öl medan jag tittade på TV men mitt sinne var inte på programmet; istället gick det igenom alla de små saker vi hade gjort tillsammans, alla bus och upptåg och roligheter vi hade haft alla de där åren sedan. När jag lät mitt sinne vandra tillbaka insåg jag att en sak saknades från vår historia – sex. På något sätt hade vi aldrig brytt oss om sexuella aktiviteter på den tiden – ingen utforskning, inget tramsande med varandra, inget alls som hade med sex att göra. Vi verkade ha varit så upptagna med att ha kul att vi inte ens hade brytt oss om att jaga tjejer när vi var tillsammans och även om vår djupa vänskap hade varat tills vi började jobba, hade sex aldrig riktigt nämnts. Visst, vi hade dejtat tjejer; vi hade tittat längtansfullt på kurviga skönheter och gjort grova skämt; vi hade skämtat om varandras kukar när vi kissade tillsammans och beundrat varandras kroppar när vi klädde av oss för att simma, men de flesta killar skulle göra sådana saker och de var oskyldiga gester. Ikväll däremot, verkade vaga tankar om sex snurra runt inom mig innan jag släppte dem och koncentrerade mig på att laga min kvällsmat. Hur som helst och viktigare, jag
hade en kväll hemma ikväll så att jag kunde ge mig själv en riktigt bra chans att slå ett nytt datorspel. Lördagen kom och jag fann mig själv rusa runt i min lägenhet, som om jag var en upptagen hemmafru. ”Det är bara Rob, för fan!” sa jag medan jag fortsatte att torka bort imaginära dammkorn och skrattade åt mina upptåg, ”Slappna av!” Det var svårt att göra det eftersom det fanns en växande kärna av spänning inom mig av någon anledning; som om Robs besök var början på ett helt nytt sätt att leva. Kanske skulle det vara så, insåg jag. Vi hade gjort nästan allt tillsammans i våra tidigare dagar så kanske skulle vi göra detsamma den här gången, men det var just då jag insåg att min kuk återigen hade styvnat avsevärt medan jag tänkte på honom. ”Tror jag behöver tömma mig annars får jag blåa bollar innan kvällen är över,” mumlade jag för mig själv medan jag klappade min bula, ”Fan, inte tillräckligt med tid nu – jag tar en bra session efter att han har gått.” Naturligtvis var det inget nytt att behöva ’tömma sig’ – jag skulle ha varit förlorad utan åtminstone ett knull eller runk varje dag men jag hade inte njutit av någon sex de senaste nätterna och trycket verkade byggas upp inom mig. Men Robs besök satte stopp för alla planer på att gå ut och jaga någon kvinna att ligga med och även om alla seriösa tankar på sex försvann medan jag gav platsen en sista översyn, fanns det i bakhuvudet det imaginära scenariot av en tillfredsställande runk-session kvar. Vi hade kommit överens om att Rob skulle komma över vid ungefär sex och precis i tid ljöd summern och hans röst kom genom det skrälliga högtalarsystemet. ”Tryck bara på knappen så låser dörren upp sig,” sa jag i mikrofonen, ”Uppför trapporna till toppen.” Ivrigt förväntansfull över hans ankomst öppnade jag min ytterdörr och steg ut på avsatsen för att vänta på att han skulle komma – och precis när hans huvud dök upp hörde jag min dörr slå igen och klicka stängd bakom mig. Omedelbart passerade ett ögonblick av skräck genom mitt sinne och när jag försökte hälsa på Rob och trycka upp dörren igen insåg jag att den hade låst sig och att jag nu var utanför med min telefon, mina nycklar och allt fortfarande inne. ”Fan!” sa jag bestämt medan jag vände mig från att välkomna Rob och skakade dörrhandtaget istället, ”Rob – du kommer inte att tro det här men jag har precis låst mig ute.” Rob bokstavligen vek sig av skratt när han hörde min historia, sedan när han hade återhämtat sig grep han min hand och skakade den fast. ”Vilket välkomnande, eller hur!” skrattade han, ”Så vad gör vi nu – var är din reservnyckel? Du har väl en reserv, eller hur?” ”Ja, men den är… där inne,” gestikulerade jag, pekande på lägenheten, ”Jävla helvete – så jävla dumt.” ”Lämnade du ett fönster öpp… ahhh, nej det spelar ingen roll,” började Rob, ”Vi är vad, tre våningar upp så glöm det. Finns det en vaktmästare eller någon som kan släppa in dig?” Jag skakade på huvudet. ”Nej, det finns ett företag som sköter stället och en hjälplinje och man måste ringa dem men det är lördag, eller hur – vad är oddsen att de har stängt,” sa jag, med känslor av förestående undergång stigande inom mig, ”Har aldrig behövt ringa dem förut.” Deras nummer stod på en skylt nere vid huvudentrén så vi traskade nerför trapporna och Rob ringde dem, bara för att få ett automatiserat svar. ”De vill att jag lämnar detaljer och ett telefonnummer och de säger att de kommer att ringa tillbaka,” förklarade han. ”Men när?” frågade jag, föreställande mig själv utan ett hem för helgen, ”Hur snabbt?” ”Vänta,” sa Rob medan han ringde dem igen och höll upp handen medan han lyssnade. ”De säger att på helgerna brukar de svara inom sex timmar,” sa han till slut medan han tittade på sin klocka, ”Hah, jag kan inte se dem ringa dig vid midnatt, eller hur?” ”Ingen chans – de ringer mig på morgonen – åh för fan,” stönade jag, sedan skakade jag på huvudet medan jag undrade vad mer jag kunde göra innan en idé dök upp inom mig. ”Titta, låt mig ringa min mamma,” sa jag medan jag sträckte ut handen för att använda Robs telefon, ”Jag är säker på att hon inte har något emot att jag stannar där över natten.”